Hoppa till innehållet

NPF och ljudmiljö i klassrummet

Buller och dålig akustik gör det svårare för alla att koncentrera sig och uppfatta tal, och skolan ska ge goda förutsättningar för studiero. Att ljudutjämning hjälper just elever med NPF är inte väl belagt i kontrollerade studier, så börja med akustiken.

5 källor · Läsning 2 min · Granskad 17 oktober 2026

Vad skollagen kräver

Alla elever ska tillförsäkras en skolmiljö där undervisningen präglas av studiero. Med studiero menar lagen att det finns goda förutsättningar för eleverna att koncentrera sig på undervisningen [1]. Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppnås ska få stöd som motverkar funktionsnedsättningens konsekvenser [1].

Ljudmiljön är en del av de förutsättningarna. Lagen nämner inte ljud, men ett rum där talet drunknar i buller ger sämre förutsättningar att koncentrera sig.

Vad buller gör med koncentrationen

Arbetsmiljöverket skriver att dålig akustik och onödiga ljud kan ge stress, trötthet och koncentrationssvårigheter, och att det blir svårare att uppfatta de ljud man vill höra när bakgrundsljudet är högt [2]. Även låga nivåer av ventilationsbuller kan vara störande vid uppgifter som kräver koncentration [2].

Boverket beskriver samma sak från elevens håll: med mindre buller och bättre ljudkvalitet blir koncentrationen bättre, taluppfattbarheten ökar och stressnivån kan minska [3].

Kom ihåg att ovidkommande tal är det som betraktas som mest störande, inte bara vid talperception utan också vid ”tysta” problemlösningsuppgifter.

Gustafsson, SPSM 2009 [4]

Vad forskningen säger om ljudutjämning

SPSM:s genomgång återger att tekniken enligt framför allt amerikanska studier kan vara till hjälp för alla elever, men kanske främst för dem med problem med uppmärksamhet, inlärning eller auditiv perception [4].

Den mest kontrollerade studien vi känner till, från Storbritannien, såg en trend till fördel för elever med särskilda behov, men ingen skillnad i läsning, stavning eller räkning för klassen som helhet [5]. Nyttan var störst i rum med sämre akustik [5].

Det betyder: det finns skäl att pröva, men inget stöd för att lova en effekt för en viss diagnos.

Så kan ni göra

  1. Kartlägg rummet. Hur låter det under en vanlig lektion? Var kommer bullret ifrån?
  2. Dämpa vid källan. Stolstassar, tysta golv, dämpade fläktar. Arbetsmiljöverket pekar på att begränsa buller vid källan som oftast mest effektivt [2].
  3. Korta efterklangen. Absorbenter i tak och på väggar och ljuddämpande möbler [2].
  4. Pröva teknik. Ljudutjämning kan testas under några veckor. Fråga eleverna själva hur det fungerar.

Vanliga frågor

Hjälper ljudutjämning elever med ADHD?

Det finns studier, främst amerikanska, som pekar åt det hållet, och en brittisk kontrollerad studie såg en trend till fördel för elever med särskilda behov. Det räcker inte för att lova en effekt. Testa i ert eget klassrum och följ upp.

Vad ska vi göra först?

Minska bullret vid källan och korta efterklangen: absorbenter i tak och på väggar, tysta golv, ljuddämpande möbler och dämpade installationer.

Blir det inte bara mer ljud med högtalare?

Ett rätt inställt ljudutjämningssystem höjer talet måttligt och jämnt. Målet är bättre förhållande mellan tal och bakgrund, inte högre nivå. Fel inställt kan det bli störande, så låt någon kunnig ställa in det.

Källor

  1. [1]Skollag (2010:800) 5 kap. 3 § och 3 kap. 2 §.
  2. [2]Arbetsmiljöverket. Ljud och akustik.
  3. [3]Boverket. Ljud, ljus och luft för en hälsosam inomhusmiljö i förskola och skola.
  4. [4]Gustafsson, A. (2009). Att höra i skolan – om hörteknik i undervisningen. SPSM.
  5. [5]Dockrell, J. & Shield, B. (2012). JSLHR 55.

Senast granskad 17 oktober 2026 av Redaktionen, Redport AB. Hittar du ett fel? Anmäl det här eller skriv till info@redport.se.

Hur skulle det låta i ert klassrum?