Hörselnedsättning i skolan

Akustiken avgör mest

När elever med hörselnedsättning i vanlig klass själva får rangordna vad som påverkar deras delaktighet, hamnar två saker i topp: akustiken och lärarens sätt att vara och undervisa [1]. Tekniken kommer efter.

Det beror på hur ljud fungerar i ett rum. Ljudnivån sjunker ju längre bort från talaren man sitter [1]. I ett rum med lång efterklang blandas talet dessutom med sina egna ekon. Boverket skriver att taluppfattbarheten har stor inverkan på elevers möjlighet att ta till sig undervisningen, särskilt för elever med hörsvårigheter, och att även en lätt förkylning försämrar den [5].

I SPSM:s HODA-studie underkändes fyra av fem mätta klassrum mot Boverkets kriterier [2]. Det säger något om utgångsläget i många skolor.

Skolans ansvar

Skollagen säger att det för utbildningen ska finnas de lokaler och den utrustning som behövs för att syftet ska kunna uppfyllas [3]. Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppnås ska ges stöd som så långt som möjligt motverkar funktionsnedsättningens konsekvenser [3].

En dålig ljudmiljö kan också vara en fråga om bristande tillgänglighet enligt diskrimineringslagen. Läs mer på sidan om bristande tillgänglighet.

I vilken ordning man gör saker

SPSM:s genomgång föreslår en tydlig prioritering för en elev med ensidig hörselnedsättning: optimera först akustiken och elevens placering [1]. Det är ett bra mönster även i andra fall.

1. Akustiken. Absorbenter i tak och på väggar, textilier och mattor gör det lättare för personer med hörselnedsättning att uppfatta tal [1].
2. Placeringen. Eleven ska kunna se både läraren och klasskamraterna. I en studie svarade 68 % av eleverna att de alltid eller ofta satt så [1].
3. Personlig hörteknik. Hörapparaten eller implantatet är sista ledet i alla hörtekniska system, eftersom det är där anpassningen till elevens hörsel sker [1].
4. Ljudutjämning för hela klassen. Kan förbättra förhållandet mellan tal och buller i hela rummet. Den ersätter inte steg 1–3.

Goda akustiska förhållanden samt lärarnas kunskaper och kompetens är förutsättningar för de hörtekniska hjälpmedlens funktion och användning.

Vad ljudutjämning kan och inte kan göra här

SPSM:s genomgång beskriver hur ljudutjämning (där kallat SFA) från början riktades till elever med lättare hörselnedsättning i akustiskt undermåliga lokaler, och hur tekniken sedan kommit att ses som mer universell [1]. Den sammanfattar också att ljudutjämning inte är någon universallösning, att den förutsätter ett effektivt lärararbete och att resultatet påverkas av klassrumsakustiken [1].

I en kontrollerad brittisk studie fanns en trend till fördel för elever med särskilda behov, men ingen skillnad i läsning, stavning eller räkning för gruppen som helhet [4].

Slutsatsen för skolan: ljudutjämning kan vara en bra del av lösningen för en hel klass. För eleven med hörselnedsättning behövs alltid akustiken och den personliga hörtekniken också. Prata med elevens hörselpedagog innan ni väljer.