Arbetsmiljö och buller i skolan

Insatsvärden och gränsvärden

AFS 2023:10 anger när arbetsgivaren måste agera mot buller [1]:

Når exponeringen ett övre insatsvärde ska arbetsgivaren utreda orsaken och minska exponeringen [1]. Arbetsgivaren ska också planera arbetet så att bullret elimineras vid källan eller sänks till lägsta möjliga nivå [1].

Föreskrifterna har också värden för maximal ljudnivå och toppvärde; se tabellerna i AFS 2023:10 [1].

Varför klassrummet ändå räknas

Ett vanligt klassrum når sällan 80 dB över en hel dag. Men insatsvärdena gäller risken för hörselskada. Arbetsmiljöverket skriver att dålig akustik och onödiga ljud också kan ge stress, trötthet och koncentrationssvårigheter, och att den som pratar mycket i sitt arbete och måste överrösta andra ljud kan få problem med stämbanden [2].

För undervisning är Arbetsmiljöverket tydligt:

I lokaler avsedda för talad kommunikation, till exempel undervisningslokaler, har rumsakustiken speciellt stor betydelse för hur lokalen fungerar och hur arbetsmiljön blir. Det är därför viktigt att sådana lokaler har en lämplig efterklangstid och i övrigt är utformade så att tal lätt kan uppfattas.

Reglerna om arbetsplatsens utformning finns i AFS 2023:12 [3].

Lärarens röst

I en svensk studie rapporterade 13 % av lärarna röstproblem ibland, ofta eller alltid. Bland dem hade 35 % varit frånvarande på grund av rösten, mot 9 % av övriga [4]. Lärare med röstproblem påverkades mer av rummets akustik [5].

Läs mer på Lärarens röst.

Vad arbetsgivaren kan göra

Arbetsmiljöverket pekar ut fyra sätt att begränsa störande ljud [2]:

• utforma lokalen på ett bra sätt,
• välja tyst golvbeläggning,
• sätta upp absorbenter i tak och på väggar,
• välja ljuddämpande inredning och möbler.

Ljudmiljön hör hemma i det systematiska arbetsmiljöarbetet, med skyddsombudet med från början. Se Skyddsombudets guide.