Ordlista: ljud, akustik och hörteknik

A–G

A-vägning, dB(A). Ett sätt att väga ljudnivån efter hur örat uppfattar olika frekvenser. De flesta gränsvärden för buller anges i dB(A).

Absorbent. Material som tar upp ljud i stället för att reflektera det, till exempel ljudabsorberande skivor i tak eller på väggar.

Akustik (rumsakustik). Hur ett rum påverkar ljudet: hur det reflekteras, dämpas och klingar av.

Bakgrundsljud, bakgrundsbuller. Allt ljud i rummet som inte är det man vill höra, till exempel fläktar, trafik, stolar och prat.

Bristande tillgänglighet. En form av diskriminering där en person med funktionsnedsättning missgynnas för att skäliga åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits [5].

Buller. Allt oönskat ljud.

Bullerskyddsdokumentation. Dokumentation som beskriver förutsättningarna för och utformningen av en byggnads skydd mot buller [2].

C-vägning, dB(C). En vägning som tar med mer av de låga frekvenserna. Används bland annat för toppvärden.

Decibel, dB. Enheten för ljudnivå. Skalan är logaritmisk: 10 dB högre upplevs ungefär som dubbelt så starkt, och 6 dB högre motsvarar dubbla ljudtrycket.

Direktljud. Ljudet som går raka vägen från talaren till lyssnaren, utan att studsa. Från en punktkälla blir det ungefär 6 dB svagare för varje fördubbling av avståndet.

Efterklangstid. Tiden det tar för ljudnivån i ett rum att sjunka 60 dB efter att ljudkällan stängts av [3]. Påverkar både ljudnivå och taluppfattbarhet [2].

Elevmikrofon. Mikrofon som eleverna använder, så att deras frågor och svar också hörs i hela rummet eller i hörtekniken.

FM-system, digitalt mikrofonsystem. Personlig hörteknik där lärarens mikrofon sänder trådlöst direkt till elevens hörapparat eller implantat [3].

Gränsvärde. Nivå som inte får överskridas. Gränsvärdet för daglig bullerexponering är 85 dB [4].

H–L

Hörslinga, teleslinga. Ett system som överför ljud via ett magnetfält till hörapparater och implantat med telespole [3].

Hörteknik, hörtekniska hjälpmedel. Utrustning som hjälper en person med hörselnedsättning att uppfatta ljud, utöver hörapparaten.

Hörapparat, kokleaimplantat (CI). Personliga hjälpmedel som provas ut för den enskildes hörsel. Hörapparaten är sista ledet i alla hörtekniska system [3].

Insatsvärde. Den bullernivå där arbetsgivaren måste vidta vissa åtgärder enligt Arbetsmiljöverkets regler. Undre insatsvärde för daglig exponering är 80 dB [4].

Ljudklass. Indelning av lokaler efter ljudkvalitet i standarden SS 25268. Klass C motsvarar grundläggande krav. Se Ljudklass i skolan.

Ljudnivåskillnad. Hur väl en vägg eller ett bjälklag dämpar ljud mellan två rum [2].

Ljudutjämning, ljudutjämningssystem. Ett system med mikrofon och högtalare som förstärker talet måttligt och sprider det jämnt i rummet, så att alla hör ungefär lika bra [1]. På engelska soundfield system. Se Vad är ljudutjämning?

P–T

Punktkälla. En ljudkälla som sprider ljudet från en punkt, till exempel en talare eller en liten högtalare. Ljudet blir starkast närmast.

Reflex. Ljud som studsat mot en yta. Tidiga reflexer förstärker talet, sena reflexer (efterklang) gör det otydligt [3].

Röstförstärkare. En högtalare, ofta buren av läraren, som gör rösten starkare. Rösten blir starkast närmast källan.

Signal/brus-förhållande (SNR). Hur mycket starkare talet är än bakgrundsljudet, i dB. +15 dB betyder att talet är 15 dB starkare än bruset.

Soundfield. Engelsk term för ljudutjämning [1].

Stegljudsnivå. Ljud från steg och stötar som sprids till rummet under [2].

Taluppfattbarhet. Hur lätt det är att uppfatta och förstå tal i ett rum.

Talfrekvenser. De frekvenser där talets ljud finns. Konsonanterna ligger i de högre frekvenserna och är viktiga för förståelsen. Ljudutjämningssystem lyfter särskilt de frekvenserna [6].

Telespole, T-läge. Funktion i hörapparat eller implantat för att ta emot ljud från en hörslinga [3].