Så fungerar ljudutjämning

Tre delar

Ett ljudutjämningssystem har tre delar.

• Mikrofonen. Läraren bär den runt halsen, på kläderna eller som headset.
• Mottagaren och förstärkaren. Den tar emot signalen trådlöst.
• Högtalaren. En eller flera, placerade så att talet sprids i hela rummet.

Rätt inställt ska eleverna uppfatta att läraren hörs tydligt, inte att det står en högtalare i rummet [2].

Varför mikrofonen gör jobbet

En mikrofon vid talarens mun fångar ljud där nivån är ungefär 90 dB(A) [1]. Där är rösten mycket starkare än bullret från stolar, ventilation och samtal. Den skillnaden kallas signal mot brus.

Signal mot brus spelar roll för hur mycket barn uppfattar och minns. I en svensk studie mindes tioåringar fler ord när rösten låg 12 dB över bruset än när den låg 3 dB över [3].

Därför spelar placeringen roll

Ljud från en punkt tappar styrka med avståndet. Varje gång avståndet fördubblas blir direktljudet ungefär 6 dB svagare. Det är den fysikaliska avståndslagen för en punktkälla. I ett riktigt klassrum gör efterklang och buller skillnaden mellan första och sista raden ännu större.

Ett ljudutjämningssystem placeras därför så att talet når de bakre raderna lika väl som de främre. Hur det görs skiljer sig mellan system. Följ tillverkarens anvisning och fråga om rekommenderad placering innan ni köper.

Konsonanterna

Ljudutjämningssystem lyfter särskilt de höga frekvenserna där konsonanterna finns [4]. Vokaler bär mycket energi och hörs ofta ändå. Konsonanterna är svagare och försvinner först i buller. Det är dem som avgör om eleven hör “kall” eller “tall”.

När eleverna talar

SPSM beskriver hur skolor har använt lärarens mikrofon som en mikrofon som skickas runt bland eleverna [1]. Det gör att frågor och svar från klasskamrater också når alla. Fråga leverantören om systemet kan kompletteras med en särskild elevmikrofon.